många njuter av ensamheten och tystnaden, lugnet. inte jag. det har jag aldrig gjort. det värsta jag vet är att vara själv. jag vill alltid ha något att göra, eller i alla fall ha någon i min närhet. speciellt nu efter tre veckor i brasilien, där har jag alltid haft minst en person vid min sida. som mest var vi nog 15 personer samlade.
första natten hemma gick bra, då var jag fuktansvärt sliten efter nästan 40 timmar på resande fot, utan sömn.
sen sov jag ju en natt i katrineholm. natten till idag var en katastrof. jag fick panik och ville inte somna. det var hemskt, har inte varit med om något värre.
jag har aldrig tidigare haft problem med att sova själv, dagtid är det som är jobbigast. därför blev jag så förvånad.
att jag är sjuk och saknar dig gör inte saken bättre, dessutom kan jag inte träna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Det gäller att hålla sig sysselsatt och så fort jag kan ska jag börja släpa mig till friskis igen, då hoppas jag att du kan dra lite i mig så jag kommer iväg =)
Kommer du nästa lördag? Vi blir ett litet men glatt gäng. Kram kram
Skicka en kommentar