Jessica

Jag måste verkligen lära mig att sluta stressa, lära mig att varva ner, jag måste lära mig att det är helt okej att vara själv ibland. Man behöver inte alltid ha saker att göra hela tiden, det är helt okej att bara ligga i soffan, i lugnet, i ensamheten och läsa en bok.
Ångesten infinner sig bara genom att skriva dessa ord och jag får svårt att andas. Min mamma är den som oftast blir lidandes i dessa situationer, det är hon som får ta emot alla tårar och all skrik när jag får denna panik.
Det kryper i hela kroppen, bröstet känns tugnt och jag får svårt att andas. Jag älskar att ha folk omkring mig, saker att göra hela tiden.
Idag lämnade Johanna mig för två veckor i Alanya. Det är otroligt jobbigt, jag grät i bilen hem från henne. Vi har varit oskiljaktiga de senaste månaderna. Förutom ett litet undantag på fyra dagar då jag var i London.
Det är tur att jag börjar jobba på tisdag, tillbaka till vardagen. Fart och fläkt. Men bara för lite drygt en månad, för sen bär det av mot Alanya igen.