I helgen är det två veckor sen vi kom hem från Turkiet, saknaden är lika stor då som nu. Jag har mest jobbat sen dess. Men även dragit på mig en fortkörningsböter, vilket betyder att jag är 2400 kr fattigare.
Bilderna ramlar in på facebook sakta men säkert, synd att min dator är så fruktansvärt seg. Måste ta den till doktor Sandra någon dag när tid finns.

Helgen och början på nästa vecka står skriven i barnens tecken. Imorgon måste vi ta tag i berget av tvätt vi samlat på oss. På lördag ska jag hem till min syster och hennes familj för en himla massa mys. Har inte träffat dom sen början på sommaren. På söndag får vi fin besök av My och lilla Nova. Ska pussa ihjäl ungen. Jag och prinsen ska få lite kvalitetstid på måndag då jag ska vara barnvakt åt honom när Marilla är iväg på möte. Sist men inte minst ska jag mysa med Sandra och Esmeralda på tisdag.

Sitter på balkongen i paradiset. Ångesten över att vi ska åka hem snart har kommit, det gjorde den redan i helgen. Jag vill verkligen inte åka hem. Har inte haft hemlängtan över huvudtaget. Såhär skulle jag kunna leva, fast bortse från alla fest kvällar.
Väntar på att Johanna ska komma hem, hon är över till Vibecke och hämtar vårar smink. Sen ska vi ut i natten, jag ska beställa en rape me i vanlig ordning.

Livet är till för att levas, och det är precis vad vi gör här nere. Har träffat så sjukt mycket trevliga människor. Tack, tack och åter tack.

Liveblogg direkt från Alanya. Chillar på balkongen med en redbull i den ena och Turknötter i den andra. Ska strax bege oss mot tlc för den berömda chicken bombay, sen vidare mot garage för att heja på lite kända ansikten. Vi avslutar kvällen på Queens garden. Har hängt på miami beach hela dagen. Sol och värme, livet är grymt hårt här nere ;).

Seni özledim, eller så inte!