Tror inte att måndagar är min dag. Allt som har kunnat gå fel har gått fel. Till råga på att försöker jag sluta snusa.
Mest av allt är jag besviken över att jag inte fick mysa med min prins idag.

godnatt.

Med en faster, några morbrödrar och mostrar,
en farfar och en mamma som är gnagare har jag svårt att tro att något annat kommer vara ett alternativ för prinsen. Han har inget val.

Det låter som om någon försöker ta sig in på våran balkong, trevligt med sovsällskap tycker jag som har balkongen i mitt rum...

Imorgon är det 1 månad kvar till julafton, myspys.

Gäsp, tröttaste tjejejn i stan. Det är nog dags att stänga dom gröna, väldigt mycket som ska göras på jobbet imorgon så det gäller att vara utvilad och kreativ. Men först ska jag nog ta och knappa hem lite julklappar. Godnatt mina kära!

Kanske sämsta dagen på länge. Alla som känner mig vet att jag avskyr när det inte händer något eller när man inte gör något vettigt av dagen, idag har varit en sån dag. Har knappt lyft ett finger och ångesten har krypit sig fram. Nu är den som värst när dagen nästan är slut.
Så morgondagen kan bara bli bättre.

Äntligen har jag lagt upp alla bilder från Turkiet, kanske lite drygt en månad försent.

Det är fredagkväll och jag ligger i sängen, precis hemkommen från jobbet. Tänkte ta mig en titt på vem som åker ur idol ikväll. Sen tänkte jag läsa, snart äntligen får jag börja läsa Jag är Zlatan Ibrahimovic. Måste bara plöja igenom boken jag håller på med nu.

Har gått och blivit en bokmal.

Som jag nämnt tidigare så funderar jag på att byta blogg sida. Fast jag har inte riktigt bestämt mig än. Har lite separationsångest från den här, har ju trotts allt haft den här sen 2007. Det är kul att gå tillbaka och läsa gamla inlägg. Från London, alla galna bortamatcher/hemmamatcher, kärleken till min underbara morfar, hatet till diverse andra människor, förhållandet med T, härliga sommarnätter, mysiga viterkvällar, Brasilen, Turkiet, Mr X, allt velande fram och tillbaka med Mr M, SM-guld, superettan, familjemys, vänskap, kärlek, hat, till en massa massa mer.

Idag fick jag en enorm saknad efter min prins, måste åka och mysa lite med honom någon dag när jobbet inte kallar. Lilla Tintin.

Tänk att det finns saker man inte klarar av i vissa tillstånd med vissa människor. Hur gör man, vad gör man, hur börjar man och vem gör vad? Jag blir så nervös! Jag är som ett litet barn dagen innan julafton.
Och ni förstår som vanligt ingenting, men så låter vi det vara. Dom som vet dom vet, resten behöver ingenting veta.

När jag är som tröttast, ska sova och har släckt alla lampor, ja det är då tankarna börjar flöda. Kanske borde starta en nattblogg. Tänk så roade ni skulle bli då, för just nu och sen en tid tillbaka har ju den här bloggen varit död. Om den ens någonsin har varit levande och underhållande.

Johanna har åkt på kryssning med sin mamma idag. Så det är väldigt tomt här hemma. Så därför tänkte jag ägna min kväll åt att dunka in dom sista bilderna från Turkiet, ligga i soffan och kollar på fotbollsgalan. Kanske somna i tid för första gången på evigheter.

Jag följer en tjejs blogg. Jag känner henne inte, men jag vet vem hon är. Vi har en gemensam vän. Jag blir så jäkla imponerad av hennes mod. Hon sa upp sig från jobbet, sa upp sin lägenhet, kramade om vänner och familj, lämnade tryggheten hemma i Sverige, tog sitt pick och pack och flyttade ner till Turkiet, till sin Askim (älskling för er som inte kan turkiska). Tänk om man själv vågade göra något så stort och galet, vilken livsförändring. Nu har jag ingen Askim att flytta ner till, men bara själva grejen att göra något sånt. Jag älskar människor som är spontana, som inte behöver planer. Att livet ska se ut och vara på ett visst sätt...Live every day like it was your last one.
Lämnar trygga landet lagom för ett liv i Turkiet, det är stort.