Du får inte andas på min panna, och inte få mig falla mer.
Om du inte sen kan stå för all den oreda du ger.
Och du får inte röra vid mitt hjärta, som om allt var uppenbart.
Men jag önskar inget hellre än att du gör allt emot mig snart.
Och du får inte ha mig som en dröm, när jag vill va’ din verklighet.
Du får inte säga att du hoppas om du inte tror du vet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar