Jessica

Igår trillade skattepengarna in på mitt konto, idag trillade dom in på forex och trollade sig till turkiska poletter. Så nu är resekassan fixad.
Var även in på specsavers med min polisanmälan så att jag kan plocka ut ett par nya brillor eftersom mina andra fortfarande är spårlöst borta.
Trodde det skulle bli en dyr historia, men behövde bara betala 400 kr och då förlängde jag även min försäkring.
I helgen hade jag velat åka till sthlm för att fira Jonas som fyller år och träffa Linda. Men som sagt poletterna måste sparas till Turkiet.
Sjökrogen har premiär i helgen. Planen är att ta sig dit, och det bästa av allt är att jag inte behöver göra av med en enda krona. Det är gratis inträde hela helgen. Alkoholskåpet står fortfarande fullt av godsaker från mina kära vänner på jobbet. Det är dessutom lagom avstånd för en promenad eller cykeltur. Så det blir fillefinfint.
Facebook är typ det bästa som har hänt mig, kanske det värsta också eftersom jag är sjukt beroende.
Men åter till det bästa. För exakt 9 år sedan var jag, min familj och My till Brasilien. En av det bästa upplevelserna i mitt liv. Där lärde vi känna runt 20 ungdomar som vi hängde med dag som natt i en månad. Tårarna var många när det var dags att ta faväl. Vi bytta adress, mail och telefonnr med några utav dom. Men allt rann ut i sanden och ingen hörde av sig till varandra. I och med att åren gått så har nummer och adresser slutat existera. Kvällarna har varit många då jag och My pratat i timmar och detta minne vi delar. Fotoalbumet börjar snart trilla isär för att vi har kollat i det för många gånger.
Har försökt söka upp dom på facebook, förgäves. Men så idag, hittade jag Gustavo. Ett mail är skickat och jag väntar med spänning. Hoppet är att få kontakt med flera av våra vänner, eller åtminstonde få veta vad dom har för sig nio år senare.
Jag är så lycklig!
Nu ska jag fortsätta svettas i soffan och fortsätta mitt facebook beroende. Helt plötsligt blev jag jätte pigg, hur ska jag nu kunna sova?