Jessica

Jag kan inte låta bli att bli irriterad. Jag borde varken lägga tid eller energi på det, med tanke på att det inte rör mig. Men jag blir så frustrerad, hur svårt kan det vara? Det handlar om 30 dagar, 30 dagar av ditt liv, början på ditt nya liv. De här 15 dagarna har gett mig så mycket och jag har lärt mig så mycket om både mig själv och annat. Ser fram emot dom kommande 15 dagarna, tänk så mycket mer jag kommer lära mig. Jag har fått många tankeställare under dessa dagar, och insikt om mycket.
Men alla dagar har inte varit bra, roliga och lätta. Det är en jävla massa planering som måste in, räknande och tänkande.

Det gnälls om både det ena och det andra. Ursäkter, ursäkter och åter ursäkter. Det finns inga godtagbara ursäkter, ren lathet och bekvämlighet. Tror ni att jag tyckte det var roligt under påsken när alla satt och gottade ner sig i all den fantastiska mat som stod uppdukad? Smaskade i sig godis tills det satt stopp i halsen. Eller när jag var hem till syrran och åt min tonfisksallad istället för lasagne, drack vatten istället för bubbel, åt hallon istället för godis.
Vara på fest med ett vattenglas i den ena och ett päron i den andra.
Det är inte alltid kul, men förbannat jävla värt det.
Jag har påbörjat det här och måste därav avsluta det hela också, med stolthet!
Man måste hitta viljan och motivationen, det är inte alltid lätt. Men den finns där! Du behöver inte lyssna på vad dina tankar säger åt dig, ta dig bara till gymmet, gör den där maten. Det kommer kännas så bra efteråt.
Ta dig i kragen, det är som sagt inte lätt alla gånger. Många gånger vill jag bara kräkas över de tråkiga övningarna vi måste göra varje dag, men man måste fokusera på målet och resultatet. För fyfan vad stolt jag kommer vara när dom här 30 dagarna är över, vad bra jag kommer känna mig men framför allt vad stark jag kommer vara och vad bra min kropp kommer må. Vad mycket nytt jag kommer ha lärt mig, som får följa med i resten av mitt liv.

Så, nu har jag nog sagt det jag ville säga. Godnatt :).